Resan böjade redan igår, 20:00 gick tåget till lund
Nu bor vi hos Moas syster Tove, tar det lungt och förbereder oss inför natten
Hela natten bli ett kaos av tåg, taxi, bokningar, boarding, flyg
det kommer bli en lång natt

Det sjuka är att båda känner att de hade räckt att åka såhär långt
vi är fortfande i sverige men har kommit bort, från linköping.
Skillnad märkte vi på stationen då en hel familj står och sjunger med till en man som spelar banjo i undertunnelen. Hur ofta händer det hemma?
Men vi ser fortfarande fram emot varmare väder, sol bad alkohol.
Ha ett bra lov, för de tänker vi
puss då?